Crack the Skye

Har kommit över en promo med Mastodons nya skiva som jag sitter och lyssnar på just nu. Åter igen är det ett helsnurrigt koncept-album som jänkarna bjuder på och skivan handlar om en i princip helt förlamad pojke som gör en astralresa. Precis som Ikaros så kommer han för nära solen som bränner av den gyllene navelsträng som förankrar hans astralkropp. När det sker sugs pojken in i ett maskhål, ett begrepp inom relativitetsteorin som rent hypotetiskt skulle kunna göra tidsresor möjliga, och han hamnar i andevärlden. Andarna berättar att han inte är död och skickar honom till en rysk kult som bestämmer sig för att placera själen i mystikern Rasputins kropp. Låten ”The Tzar” behandlar mordet på Rasputin och hur de två själar som frigörs försvinner genom en spricka i himlen. ”Ghost of Karelia” beskriver hur Rasputin försöker hjälpa pojkens själ till hans kropp innan han dör. På vägen springer de på en nioarmad gud som dricker blod ur ett kranium, hungerspöken och fan och hans moster. Historien är inte helt enkel att hänga med i och ska jag vara helt ärlig så vet jag inte om jag lyckats lista ut allt ovanstående om jag inte läst lite intervjuer där bandmedlemmarna berättat grundkonceptet.

Mitt första intryck av skivan är att det låter mer rockigt och mer atmosfäriskt än förut. Det är fortfarande bitvis väldigt meckigt och komplext men det känns ändå som snäppet mer lättillgängligt än tidigare skivor. Mycket beror nog på att det i princip bara är ren sång på skivan och att produktionen känns mer luftig och välproducerad än tidigare skivor. Crack the Skye känns som en naturlig fortsättning på Blood Mountain och frågan är om det inte är bandet bästa skiva hittills. Ett är då säkert, det låter väldigt eget, vilket är ett stort plus i min värld, och om jag ska dra några paralleller till andra band så kommer jag att tänka på Neurosis, Isis, King Crimson, Melvins och Mars Volta. Det är progressivt och experimentellt utan att bli jönsigt som Dream Theather, det är hårt utan att låta som Morbid Angel och det är rockigt utan att vara Foo Fighters. Svinbra helt enkelt och ett givet köp så fort skivan släpps.

Favoritlåtar: Divinations, The Czar och Crack the Skye.

Passande öl: Old Rasputin och/eller Behemoth (Bra monsterband ska avnjutas med bra monsteröl.)

/Markus