Farväl Dev

2007 gjorde jag mitt första ölbyte via BeerAdvocate och det kom till mest av en slump. Jag skrev ett inlägg på forumet med en allmän fråga kring hur man skulle få tag på amerikansk öl i Sverige. Ganska snart trillade det in ett mail från en kille vid namn Dev som erbjöd sig att byta öl med mig. Utan att ha en susning om hur det funkade så tänkte jag att det kunde vara värt ett försök. Eftersom jag var bosatt i Umeå vid den tiden så var det inte helt enkelt att få tag på schyssta öl och tyvärr för Dev var det även rätt skralt med vettiga bytesobjekt, Dev fick nöja sig med lite Jämtlands Heaven, Nils Oscars Imperial Stout och Barley Wine samt Slottskällan Imperial Stout. I utbyte fick jag ett sexpack Stone Ruination som vid denna tidpunkt var en av mina favoritöl.

Förutom en massa mail så gick allt smärtfritt; vi slapp glaskross, försvunna paket och ingen blev lurad. Lite pinsamt var det dock när jag öppnade min låda och upptäckte att jag fått ett par extra bonusöl: en Dog Fish Head 120 min IPA och en Brooklyn Black Chocolate Stout, utan att själv ha skickat något. Nåväl, Dev verkade på det stora hela nöjd med bytet och jag lovade dyrt och heligt att fixa lite extra godsaker vid ett eventuellt framtida byte.

I slutet av januari 2008 flyttade jag och min familj till Malmö och med närheten till Köpenhamn så hade jag äntligen tillgång till lite vettig bytesammunition. Jag visste att Dev gillade Mikkeller och med det i åtanke så skickade jag en förfrågan om ett nytt byte. Ganska snart vart vi igång igen och allt flöt på bra, möjligen tyckte jag att min amerikanske vän ändrade bytesobjekt ett par gånger för mycket för min smak och han uppträdde lite allmänt förvirrat men på det stora hela funkade det bra. Precis när jag trodde att allt var klart så får jag ett mail från Dev att han inte kunde genomföra bytet för att han var sjuk. Självklart blev jag lite fundersam över vilken sjukdom det var tal om men det kändes lite oförskämt att fråga så jag valde istället att skicka en lyckönskning om ett snabbt tillfrisknande. Ölen jag hunnit köpa lovade jag att spara men min vana trogen så lyckades de inte överleva mer än ett par månader i kylen. Som tur var så var det inget jätteexklusivt jag köpt in så jag hade inte allt för dåligt samvete.

Någon gång i slutet av december 2008 mailade Dev mig och bad om ursäkt för att han drog sig ur förra bytet, han hade legat inne för strålbehandling av cancer och hade varit helt slutkörd. Jag frågade honom om han var bra nu och fick ett, så här i efterhand, något glidande svar där han skrev att det värsta var över eller något liknande. Blev förstås glad för detta och eftersom Dev inte verkade vara så värst intresserad att diskutera frågan något mer så antog jag att allt var ok. Hur som haver så beslutade vi att fixa ett nytt byte:
Är man ölnörd så är man

Gick inte mer än ett par månader innan jag fick ett mail från Dev där han sa att han skulle på Dark Lord Day 2009 och kunde fixa några flaskor Dark Lord åt mig. Snabbare än blixten styrde vi upp ett byte till:
Ölbytardax igen
Lite nya roliga öl

16:e juni mailade jag och frågade om han hunnit testa någon flaska Blåbär än och fick svaret att han varit lite sjuk och inte haft möjlighet att pröva ännu. Han intygade dock att han var väldigt spänd och skulle höra av sig så fort han fått möjlighet att dricka ett glas. Efter det hörde jag inte av honom något mer och jag såg att han var rätt inaktiv på BA. Hade en svag aning om att allt inte stod rätt till men jag valde att inte undersöka det något närmare.

20:e juli fick jag ett meddelande av Anders and Ale att Buckeyesox (Devs namn på BeerAdvocate). Det visade sig att hans fru Candice hade mailat och meddelat BeerAdvocate att Dev avlidit endast 31 år gammal.

Jag kan inte påstå att jag kände Dev speciellt väl men det känns ändå sorgligt att förlora någon man känner. Vi brukade hålla kontakten via mail och tipsa varandra om nya öl, schysst musik och planerade lite framtida byten. Så här i efterhand finns massa saker man ångrar att man inte sagt och jag känner mig rätt blåögd som inte fattade hur allvarligt sjuk han faktiskt var. Å andra sidan så visade han aldrig något större intresse av att diskutera sin sjukdom och det måste man acceptera. Dev kändes som en väldigt positiv människa och min hobbyanalys av det hela är att han inte gillade att diskutera sin cancer för han trodde in i det längsta att han skulle kunna bli frisk. Genom att tänka positivt och planera för framtiden så gjorde han förhoppningsvis sin vardag mer uthärdlig.

Det här är utan tvekan något av det jobbigaste jag någonsin har skrivit och jag har funderat en hel del på om det var lämpligt att lägga upp på bloggen. Hade jag skrivit en dagbok hade jag nog valt att skriva det där men nu får det bli så här.

Vila i frid Dev Padamadan

/Markus

Ps. Om jag ska avsluta med en lite roliga anekdot så kan jag nämna att jag i närmare ett år trodde att Dev var en indian med fjäderskrud, tomahawk och mustang. Tyckte väl någon gång att Padamadan inte var helt klockrent efternamn men vad vet jag om Sioux namn eller dylikt? Tog mig lite tid innan jag fick se en bild på honom och förstod att "Indian" på engelska inte per automatik betyder "American Indian". Ibland är man bra mycket dummare än vad man ser ut och helt plötsligt hade min ölindian blivit en ölindier;-)