Middag med Garrett Oliver (Del 3)

Så var det äntligen dags för D-dagen, klockan 19:00 skulle vi ses på restaurang El Diablo för middag med Garrett Oliver. Spänd av förväntan tillbringade jag förmiddagen med lite kompisar och avrundade med ett snabbt besök på Oliver Twist. Det blev en flaska Firestone Walker Pale Ale för min del; en riktigt god amerikansk Pale Ale som jag gärna skulle dricka igen. Runt femtiden blev det dags att tacka för sig och ge av mot Centralstationen där jag mötte upp med Fredrik.

Strax före sju anlände vi till El Diablo och det var rätt folktomt i lokalen förutom Garrett samt Joakim och Henric från Carlsberg. Vi hälsade på dem och snabbare än Lucky Luke hade Fredrik trollat fram tre öl som vi prövade. Vilka det var minns jag inte på rak arm men jag är övertygad om att Fredrik kommer att skriva om det. Efter en liten stund anlände de övriga deltagare: Göran Winbergh (Aftonbladet), Ulrika Nyström-Ljung (Pyttipanna samt frilansskribent för DN), Magnus Bark (Ofiltrerat) och Ville Lidman (Slitz). Totalt var vi nio personer och eftersom vi var på en restaurang med tequila- och drinktema så blev det en fördrink innan middagen. Kändes inte helt klockrent att bedöva sina smaklökar med en kraftig tequiladrink så efter ett par sippar valde jag att ställa undan den, vem vill paja en potentiell fantastisk smakupplevelse med mexikansk fulsprit?


En stiltypisk tequiladrickande mexikan

Vid bordet gjorde tog vi en presentationsrunda. Jag höll mig ganska kort; sa att jag skrev om öl, öllagring och ölbyten samt lite musik och annat jag var intresserad av. Nämnde även att jag var lite fundersam på vilka meriter jag var utvald; sa att jag inte var den mest aktive bloggaren i Svea rike och att jag mest skrev för skojs skull. Avslutningsvis skulle jag skoja till det och säga att jag bytt till mig en Black Ops mot några Mikkeller. Tyvärr slog min normala tankspriddhet till i kombination med lätt nervositet och jag lyckades tappa tråden och röra ihop ölen. Garrett såg uppriktigt förvånad ut och sa: ”You traded a bottle of Black OPS for some Mikkkeller? Oh my God!”. Efter att vi rett ut misstaget så var min korta stund i ”strålkastarljuset” över för denna gången. Utmärkelse för kvällens bästa presentation går utan tvekan till Ville Lidman: ”I am the booze editor of Slitz, a magazine for young guys.”Personligen tycker jag det var extra kul att det visade sig att han också var ansvarig för träningsdelen på tidningen; ”tidningen” Slitz hittar kombinationer som ingen annan.


Fast det är klart...

Maten vi fick under kvällen var verkligen av toppkvalité och Garrett Oliver hade lyckats med ett antal spektakulära öl- och matkombinationer. Som jag förstod det så hade han fått en lista på maträtter som fanns i El Diablos befintliga meny och sedan valt ut öl efter det. För mig, som är en total katastrof i köket, var det extra trevligt att få uppleva en sån här middag. Det är ju inte varje dag man får pilgrimsmusslor och ankbröst hemmavid, är jag involverad blir det nog mer troligt stekt Skogaholmslimpa med ägg och korv. (För en komplett lista över kvällens mat och dryck så rekommenderar jag Ofiltrerat.)

En av mina favoritkombinationer var Brooklyner-Schneider Hopfen-Weisse tillsammans med Chili och basilikagravad svärdfisk, jag tyckte den lätta alkoholhettan i ölet fungerade fantastiskt tillsammans med chilin i maten. Smaskens var bara förnamnet.

En annan osannolikt god smakkombination var Black Chocolate Stout tillsammans med en ljummen chokladsoppa som smaksatt med kaffe, anchochili och kardemumma. Till det fick vi körsbärssorbet och brända (borde det inte vara rostade?) marshmallows. Personligen tycker jag inte man kan misslyckas med choklad och stout så det kanske inte var någon större överraskning att det funkade bra men ändå.


Det är nästan så man skulle kunna tro att jag tagit bilden själv

Vi fick även dricka en ca två och ett halvt år gammal Local 1 som var otroligt mycket mer komplex och god än när den släpptes, jag gillar att det kommit lite gröna äppeltoner i ölen som passade som hand i handske med resten av den lite funkiga belgiska alen. En rolig anekdot är att Carlsberg hävdade att man valt att lagra ett par lådor av ölen sedan släppet på Systembolaget, jag sa till Garrett att de garanterat glömt bort dem i sitt lager och hittat dem av en slump. Till svar fick jag ett leende från Joakim samtidigt som han bedyrade att så inte var fallet. Frågan är om jag har rätt eller om de mörkar det hela som Roswell 47;-) Skit detsamma, jag är nöjd att jag fick testa den en Local 1 med några år på nacken smäller mycket högre än en färsk, i varjefall i mina ögon.

På det stora hela tycker jag Brooklyns stabila öl växte en dimension eller två tillsammans med maten, och vice versa för den delen, och det var en jäkligt häftig upplevelse. Tyckte mig hitta lite nya smaker och nyanser i ölen som jag missat och det är kul, blev rent av sugen att köpa ett sexpack Brooklyn Lager. Det om något måste ses som ett gott betyg, det var säkert över ett halvår sedan jag köpte något ur Brooklyns standardsortiment.

Fortsättning följer…

/Markus