Den som väntar på något gott väntar alltid för länge

Så var det äntligen dags för mig att avsluta min evighetslånga ”reportageserie”, bättre sent än aldrig får man väl lov att säga. Här kommer så den sista delen av "Middag med Garrett Oliver", dvs. del fyra i serien, och som ni alla vet, uppföljare blir i princip aldrig lika bra som originalet.

Några slutliga reflektioner:
-Är fortfarande lite osäker på i vilket syfte Carlsberg Sverige anordnade middagen. Försökte fiska lite efter skälet under kvällen men det enda svaret jag fick var att de ville testa något nytt. Gissningsvis så såg Carlsberg Sverige själva arrangemanget som marknadsföring för Brooklyn Brewery, dess produkter och slutligen sig själva som importörer. Uppenbarligen har det funkat rätt bra för än så länge har de fått en hel uppsjö med blogginlägg. Lite roligt att det, så vitt jag vet, inte skrivits något om arrangemanget i vare sig DN eller Aftonbladet.

-Garrett Oliver hade inte tidigare haft möjlighet att testa den här sortens informella ölmiddagar och han verkade genuint glad att få göra det. För egen del kändes det extra kul att få vara med på ett sådant ”pilotprojekt”.

-Min egen ”insats” på middagen var väl sådär, kändes rätt obekvämt att sitta och försöka föra någon form av diskussion på engelska med ett gäng mer eller mindre vilt främmande människor. Så här i efterhand så hade man nog, ahem, kunnat vässa sina frågor/diskussionsämnen en hel del. Kändes som om rätt mycket av de frågor jag hade var saker som Garrett svarat på hundratals gånger och, förståeligt nog, så var han inte jätte entusiastisk i alla lägen. Känner även att man kunde försökt kommentera och fråga mer kring varje ämne, nu blev det väldigt mycket envägskommunikation; någon ställde en fråga som Garrett Oliver svarade på och sedan blev det inte mycket diskussion.

-Personliga höjdpunkter under middagen:
a) Jag blev indirekt kallad ”beer nerd”. Att detta gjordes i en något nedlåtande ton gjorde det hela ännu roligare för i min värld är alla människor nördar på ett eller annat vis. (Trots att vissa personer hävdar motsatsen;-)
b) En person sitter under middagen och ondgör sig över hur fånigt det är att lagring: ”Vem vill få portvinstoner i sin öl?” och proklamerar att all öl är bättre färsk för att ca 20 minuter senare sitta och stöna och stånka över hur god förra årets Brooklyn Black Chocolate Stout var. Blev ännu roligare när samme person säger till Garret Oliver ”This beer is fresh, this beer is really fresh!” för att i nästa stund få svaret ”No, it is cellared”. I min värld är detta humor på hög nivå.
c) Samme person sluggar vilt och proklamerar att i princip all amerikansk öl är för humlig och obalanserad. Generalisering någon?
d) Till ovanståendes försvar, eller vad man nu vill kalla det, så bjöd denne person på en rolig kommentar i stil med: ”Carlsberg brygger ju en massa skräpöl som man tagit fram genom paneltester och dessa samarbetar Brooklyn Brewery med, hur kan det komma sig?”. Garrett gled smidigt undan att svara på den frågan.
e) Maten var grymt god trots att det emellanåt tog lite lång tid mellan rätterna.
f) Garrett Oliver gillade inte Mikkellers öl och det förklarade varför han såg uppriktigt chockad ut när jag lyckades snurra ihop min presentation, tacka fan för att han blev uppgiven när han trodde jag bytt bort en Black Ops mot lite dansk ”fulöl”.
g) Blev uppriktigt förvånad över hur goda vissa öl blev i kombination med maten. Det är en värld man borde utforska lite mer men det är klart, det vore ju en fördel om man var någorlunda duktig på att laga mat. Fiskpinnar och porter, pasta med ost och ketchup och lambic... nja.

Hm… är säker något jag har glömt men då får det vara.

Får passa på att tacka Carlsberg Sverige, Garrett Oliver och alla andra deltagare för ett kanonbra arrangemang och trevligt sällskap.

/Markus